Redovisningshelvete.

Kan nog snart konstatera att jag aldrig kommer att ha hand om Wärtsiläs bokföring. Inte för att det har varit mitt karriärs mål, men om man nu ändå har lagt ner x antal timmar på att lära sig någonting så skulle det ju vara trevligt om någonting skulle ha lämnat. Idag var tanken att jag och Dave skulle ha suttit hela kvällen och gjort klart vårt bokföringsarbete, men efter att vi inte lyckades få på klart på vilket konto en skrivbords försäljning skulle bokföras så gav vi upp. Nytt försök imorgon.

Hör förresten att småbarn springer och leker på övervåningen... Undrar om det är varningsklockor som ringer med budskapet om att domedagen är nära? Vem vet.

Tre dagar kvar till St: Petersburg, vackert så. Bokade igår in mig på en limousine tur i stan på Lördag kväll, kan bli någonting utöver det vanliga har jag på känn. Den som överlever lär ha någonting att berätta om.