Missförstånd.

Händer så lätt sägs det. Man kan tro en sak ena stunden baserat på allt man vet för stunden, men i nästa stund framkommer ny fakta som gör att allt man sedan tidigare trodde var ingenting värt. Det kan gå båda vägarna, du kan tro att en människa är den mest underbart härlige som existerar på vår jord, bara för att i nästa stund få höra att den person du tidigare ansåg vara underbar när allt kommer omkring inte är någonting annat än en dålig kopia av någonting vackert. Ny fakta omkullkastar allt. Det kan också fungera på det sättet att någon som man trodde var jordens avskum i själva verket är en riktig guldklimp, man har hört och lyssnat på när förstå-sig-påarna har kommit med sina analyser istället för att själv ta reda på hur det ligger till. Tycker man illa om någon så bottnar det ofta i rädsla och avundsjuka, man väljer att tro på det man hör eftersom det passar bra in i den bilden man vill ha av en person, istället för att ta reda på själv hur det verkligen ligger till, och då på samma gång riskera att tvingas omvärdera hela den bild man sedan tidigare hade.

Det finns två sidor av allt, och det finns någonting gott att säga om alla. ALLA! Men oftast är det lättare att påpeka en persons brister istället för en persons alla förtjänster. Alla har vi våra brister, men det är bristerna som gör en till vad man är. Alla människor har föräldrar, så gott som alla människor har en vän, och en vän har man eftersom det finns en person som har lyckats se någonting gott i en, alla har någonting gott i sig. Såsom jag definierar godhet. Det är fel att döma ut någon baserat på förutfattade meningar och rykten, för det finns alltid de som inte vill en väl, av diverse orsaker.

Men bara för att man vet hur man borde göra så betyder inte det heller att man alltid lever som man lär. Uttrycket "Gör som jag säger och inte som jag gör" är nog någonting som jag kommer att få användning av den dagen jag själv har barn, eftersom mitt liv troligtvis inte kan fungera som mall för hur man ska bete sig acceptabelt. Men i teorin så vet man allting om allt, man vet vad som är rätt och vad som är fel, man vet vad man borde göra i alla lägen. Praktiken är dock någonting helt annat, bara för att en sak är fel så betyder det inte att man inte gör det. Viljan kan välta berg sägs det... Viljan kan få någonting väldigt fel att kännas helt otroligt rätt säger jag. Ingen annan än du själv kan säga vad som är rätt och fel för dig, man skapar sina egna regler som man sedan måste försöka följa. Samhällets regler och normer är bara riktlinjer, de regler som räknas är de man sätter upp själv.

Men man får aldrig glömma att vara flexibel, och ödmjuk. I alla lägen.