Mitt liv som luffare.

Välkommen åter, livet. Nu är sommaren officiellt slut, och nu inleds en period av ett idoga investerande i livsglädje. Den sista arbetsveckan för året var ett enda pusslande, och jag har verkligen fått testa på hur det känns att vara hemlös. Som tur är har de flesta människor jag känner ett hjärta av guld. Dessa personer kommer att få julkort hemskickade resten av deras liv:

Linda och Linnea Hasselblatt:
Systrarna Hasselblatt erbjöd inte bara en sovplats för natten, nej nej, här var det ett helt eget rum! Spelade ingen roll om jag stod och väntade med sex personer halv 5 på natten och ville dit på efterfest eller om jag själv vandrade på mitt i natten, jag var alltid lika välkommen. Extra plus för de rena handdukarna som låg bredvid sängen när man vaknade. Öppnar dessa systrar någonsin ett hotell kommer det att bli en succé. By the way så skulle vi behöva ett sådant i Pensala, bara ett tips...

Rasmus Snåre:
My brother in arms, min ständiga vapendragare, min kära blodsbroder och den personen som jag helt enkelt inte har råd att bli ovän med. Hos Rasmus fick jag sova på en underbar divansoffa, med tillhörande filt och kudde. Varmt vatten kom ur duschen och whiskey bjöds det på till kvällsmål. För en som inte vill sova i bilen så löns det att vädja till Rasmus, han har, bevisligen, inte hjärta att neka en människa sovplats ifall bilen är alternativet. Extra plus för hans smidiga uppstigning som gör det möjligt för en att sova vidare utan att vakna.

Patrik Holms:
Malax gåva till mänskligheten herr Holms bjöd inte bara på en underbart skön soffa. Till kvällsmål blev det pepparbiff samt en flaska rött, och ifall jag minns rätt, en flaska vitt. Efter ett sådant kvällsmål sover man som en stock, precis som man bör om nätterna. Inget onödigt grubblande i den soffan inte. Extra plus för frukosten som serverades vid cafe Arken på Replot, bilskjutsen ingick i priset. All inclusive är bara förnamnet.

Lucas Nyman:
Hos lärkans mest skötsamma hyresgäst herr Nyman så vet du att du kommer att ha det trevligt. Till kvällsprogrammet hörde wrestling tittande och öl drickande. Allt en man behöver för att vara lycklig. Som sovplats erbjöds en trendig, tunn, luftmadrass passligt placerad mitt på golvet. Där fick man verkligen känna på hur det måste ha varit att sova på näset 1944, alltid bra att hedra de som stupade för vårt land. Till frukost erbjöds det en delikat kvarg, men undertecknad tackade dessvärre nej p.g.a. magproblem, men jag är helt säker på att den skulle ha varit en kulinarisk upplevelse av stora mått.

Niklas Kamila:
Hos herr Kamila blir man behandlad som en kung. Att dricka vatten före man går och sova går absolut inte för sig, inte heller att dricka någon sunkig whiskey är för Herr Kamila ett alternativ, nej nej. Hos herr Kamila bjuds man på en väldigt söt Cherry med smak av hallon, avnjuten sittandes i månljuset i en nyrenoverad lägenhet på 6:e våningen. Hos herr Kamila erbjuds man inte någon soffa, där duger heller inte någon vanlig retro säng, där blir man istället erbjudan en sovplats på en elektroniskt uppblåsbar luftmadrass som får hästens sängar att tappa luften av beundran. Att ställa in någon väckning är också helt onödigt, du blir lungt och smidigt väckt av solljuset, som gör att du inte ens tänker på att sova bort de bästa åren av ditt liv, inte ens fast det är en tidig söndagsmorgon efter en vild utekväll. Allting är på bästa vis hos Kamilas.

Tack till er alla som har räddat mig från gatan denna vecka!