Sista inlägget från Finland.

I detta nu sitter jag i väntehallen på Helsingfors-Vanda flygplats, och väntar på att den förbannade check in porten för Icelandair skall öppnas. Jag menar, jag har ju bara väntat redan i 2h... Nåväl, planet lyfter ändå inte innan 15.20, men finns bra mycket trevligare ställen att sitta och vänta på, om man säger som så. Här går folk förbi, alla troligtvis påväg någonstans eller påväg hem, hursomhaver är detta en plats i ständing förändring. Ungefär som mitt liv.

För den som inte visste så kan jag meddela att jag kommer att spendera min tid i Reykjavik fram tills den 19:e December. Nya äventyr väntar så att säga. Kommer att försöka uppdatera denna blogg så ofta som det bara går under min tid där, om inte annat så för att jag själv skall ha några reseminnen längre fram i framtiden. Men även för att den som bryr sig skall få några livstecken från min sida. Ifall inte denna blogg uppdateras med jämna mellanrum så kan ni räkna med att jag troligtvis har blivit uppäten av en blåval, ihjälstampad av ett får eller dränkt i en vulkan. De tre vanligaste dödsorsakerna på Island har jag förstått...

I brist på annat att göra kan jag ju lika gärna skriva av mig lite om den senaste tidens händelser. Har under denna vecka fått lägga till ytterligare två soffor till min "coachsurfing"-lista:

Marika Åkerholm:
Hos Marika blir man behandlad som en prins, vare sig man förtjänar det eller inte. Vid första anblicken på soffan fanns det rena lakan, rena handdukar samt en godis placerad vackert ovanpå huvudkudden. Till kvällsmål bjöds man på Mexikansk öl- samt mat, och till efterrätt lonkero, portugisisk likör samt ett utsökt vitt vin. Allting avnjutet på en balkong med havsutsikt. Har jag bättre vänner än jag förtjänar?! You bet. Efter en natt, med drömmar av det mer exotiska slaget, vaknar man upp till nybryggt kaffe och ett utbud av frukosträtter som skulle få den nakne kocken att klä på sig. Vid utcheckningen blir man också lovad att återvända när man tjänar för det, och blir till och med erbjuden en egen nyckel om man så önskar! Kundserviec när den är som bäst.

Alexandra Furu:
Hos fröken Furu tillämpas en s.k. "Känn dej som hemma"-princip. Det betyder att allt som huset har att erbjuda står till ens förfogande, och man får komma och gå precis som man vill. Frihet under ansvar så att säga. Under denna natt fick vi dessutom sällskap av en tredje part, nämligen allas vår favorit Thomas, herr Nylund. Att få spendera en natt under samma tak som de lockarna är någonting som de flesta unga damer antingen har drömt- eller kommer att drömma om. Närheten till Åbo Akademi gör det dessutom onödigt att äta frukost, vilket gör att man snabbare kommer igång med det digra program som en studerande måste hinna med.

Jag tackar och bockar för den gästfrihet som ni alla har erbjudit mig. Jag är er evigt tacksam!

Nu håller check in helvetet äntligen på att öppnas. Bäst jag börjar röra på mig så jag hinner före småglinen till vänster om mig...

Farväl och förlåt Finland! Förlåt på förhand Island.