Tror jag aldrig tidigare i mitt liv har haft såhär tråkigt. Aldrig. Never ever. Så tänker nu se detta blogg inlägg som min räddning. I brist på människor att konversera med så kan man ju alltid skriva av sig, och berätta om sin dag i skrift när det inte finns någon att berätta verbalt åt. Pensala är rikt på myket, men tyvärr inte på människor. De få människor som lever här i byn skulle ändå knappast hitta hit nu ändå, eftersom våra kära Gravgårdsväg är totalt igen snöad. Tanken har till och med slagit mig att jag kunde ju faktiskt själv hämta traktorn och ploga upp vägen, men som vanligt de gånger jag funderar på att göra någon nytta här i världen så lämnar det just på, funderingar. Tror jag inte bara har tummen i röven, snarare hela handen. Möjligtvis också armen.
Nåmen, nu tänker jag skriva några ord om dagens händelser för den intresserade. Idag höll jag en 35 lång föreläsning om att jorden kommer att gå under 21.12.2012, på 7E:s begäran, detdär faktumet att de då slapp göra religions uppgifter och troligtvis kände sig stolta över att pissa läraren i linsen så väljer jag som vanligt att förbise. Mycket möjligt har jag förstört deras nattsömn för all framtid, även om jag garanterade dem att de få söka upp och slå ner mig ifall jorden verkligen går under. Rekommenderade även dem att se Jesse Venturas "dokumentär" om 2012: http://www.youtube.com/watch?v=fOWWIDT910I Tror rektorn har ett par samtal att svara på idag från arga föräldrar. Som tur är har jag på ljudlös. Hoppsan... 55 missade samtal...
En annan rolig incident idag var när en elev mitt i allt frågade mig om jag vikarierade i Soklot skola för 2 år sedan?! Glad över att ha gjort ett intryck så svarade jag att jag nog vikarierade där en dag för ungefär 2 år sedan. Hans följd fråga var "Visst körd du med en blå Mazda 323?!". Välkommen till landet. Jag var där EN dag för TVÅ år sedan, och han mindes exakt vad jag hade för bil... Chocken blev så stor som de fick ta rast.
Har också fått frågor om hur gammal jag är, om jag bor i ett blått hus, om jag känner x antal syskon, kusiner, föräldrar osv. Blev också tillfrågad om jag är bättre på fotboll än en 16-årig NIK junior. Svarade förstås Nej. Andra roliga frågor som jag har fått är om jag tror på utomjordingar, om jag själv tror jorden kommer gå under 2012, om jag tror på spöken, vad jag har kört med för moped och den helt oslagbara frågan som varenda lärare bara älskar att svara på... Vad är det för mat idag? Man kan ju inte annat än älska att få en sådan fråga mitt i en föreläsning. Man känner verkligen att man tillför någonting i de underbara ungdomarnas utveckling.
Var på en håltimme och väckte upp Sebb på Juthbacka. Hotade att jag imorgon kommer att komma och väcka honom med 25st flickor på 8:an, jag ska nämligen vara gymppalärare imorgon för årskurs 8:as flickor. Han var inte alltför pigg på iden. Undrar hur några andra av mina kompisar skulle ha reagerat?
Att vara högstadielärare har sina mörka stunder, det bör erkännas, men det har också sina ljuspunkter. Ljuspunkter som ger en hopp om att det faktiskt finns hopp även för de till tyckes hopplösa fallen. Man kan ta mycket skit, men det är allting värt när man väl får lite uppskattning . Speciellt från elever som man aldra minst hade anat.
Dagens moraliska dilemma är sen: Hur göra när man får vänförfrågningar av elever på Facebook? Har idag fått två st... Vill jag verkligen att de ska få se att deras mycket seriösa och allvarliga lärare har en lite annan sida? Vill jag verkligen att de ska videor på saker jag gjorde 24h innan jag undervisade dem? Vill jag verkligen förstöra all den respekt, som jag fortfarande inte har sett skymten av, de har för mig? Svaret är Nej.
Har idag verkligen varit en produktiv ung man efter att jag kom. Kollat på två stycken romantiska komedier, liggandes på min systers en personers soffa. Konstaterat att jag verkligen har seriösa problem när jag mitt i den djupaste scenen i filmen mitt i allt börjar tänka på Pampas. Bara att konstatera, jag är taggad till tusen.
Efter filmerna har jag gått runt i huset och sökt efter någonting att göra. Var på vippen att tacka ja när min far frågade om jag ville färda upp tapetserandet?! Svarade, en viss tvekan, nej med den förklaringen att jag skulle tycka så synd om honom när han då skulle hamna att göra om allting igen. Förklarade åt honom att det är därför man har vänner så man inte behöver lära sig någonting själv. Alla har ju sina specialområden så att säga. Kände mig ganska värdelös när han frågade vilket som är mitt och jag inte hade något svar...
Kanske man borde göra sig förtjänt av den lilla manlighet som man, iallafall fysiskt, ändå besitter.
Nåväl, imorgon tillbaka till Vasa direkt efter skolan. Kommer vara social så det räcker och blir över, nu efter 3 dagars eremit liv i skogen.
Sen på Söndag så rekommenderar jag alla att komma till Stjärnhallen i Nykarleby klockan 10.00 och se på när Wilers FBC inleder årets "Nyykaabi-liga" som den förra slutade, men seger.
Rekommenderar sedan också alla att läsa Joels blogg: http://donspecial.blogspot.com/2010/03/batjaveln.html?zx=a84912d8ecb9cad8 , han har skrivit en fantastisk skildring över Söndagens kryssning! Måste läsas.
Måste även berätta om att jag idag köpte en godis påse av min bror för fyra fucking euro. Tacka vet jag den tiden då vi hade bybutik här i byn. Priserna blir hutlösa när man bara kan handla på svarta marknaden.
Allt för denna gång. Kämpa på alla ni andra stackare som saknar sällskap denna mörka torsdagskväll. Det blir bara mörkare och mörkare. Snart är allt ljus borta. Med det också allt hopp. Farväl.
Därför så hör vi denna kväll på följande låt: http://www.youtube.com/watch?v=6r_XtR1FdZo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar