14 mars 2011

Sanningens vecka.

Denna vecka har bara börjat, men jag önskar redan den vore slut. Det där med att vara stor i orden brukar nog bita en i röven till sist, så också i detta fall. Hade ju som sagt lovat att sitta hemma hela Pampas veckan ifall jag inte lyckas få färdigt skriven min kandidat avhandling innan dess. Inte bara en gång jag har svärt över det löftet denna kväll kan jag lova. Skam den som ger sig dock, 2 nya sidor skrivna och ett steg närmare Pampas. Tyvärr många många steg kvar ännu innan jag kan andas ut, för att inte tala om hur sågad den kommer att bli sen när den väl är inlämnad, men det är problem för framtida Thomas. Det tar han hand om med ett leende på läpparna tror ja.

Livet skulle vara ack så enkelt om man bara kunde stiga upp på morgnarna i Pensala, avskriven från allt vad omvärld och sociala medel heter. Tyvärr så finns det också internet i Pensala, och tyvärr så måste man också se till att man har råd med Sunes mat när man väl i Vasa. Därför jobbar man. Tur i alla fall att jobbet har sina ljusglimtar, ibland lyckas man faktiskt lära folk någonting. Mot alla odds. Tror ändå att jag själv lär mig mer än eleverna, helt otroligt vad man lär sig på samma gång man förbereder en lektion. Säg det onda som inte för någonting gott med sig? (feminism?)

Livet är ändå allt bra härligt, för på onsdag får man koppla bort livet för en kväll och se hur det ser ut när 160 övertaggade studerande klär ut sig till sportnördar för en kväll och festar som att det skulle vara 1989 i Berlin. Kommer nog att bli en kväll att minnas, så tror det var ett bra drag att beställa fotograf, en sån kväll måste dokumenteras av proffs. Speciellt ifall det blir några nya stripshower av de två legenderna? Vi lever alla på hoppet.

På tal om Berlin så håller de på att gå åt helvete i Libyen nu på riktigt. Hade en lektion om Libyen förra veckan för en 9:a, och då såg läget ljust ut och jag sade åt dem att i bästa fall så är Gaddafi upphängd i Tripoli inom en vecka. Så ser det inte ut i nuläget tyvärr. Gadaffi återerövrar stad efter stad, civilbefolkningen dör, upp till 5000 döda i nuläget ryktas det om. Vem gör någonting? Var är Che Guevara när man behöver honom? Det världen behöver är en ny kultfigur. Ett ansikte som står för motståndet i arabvärlden, någon att samlas kring. Det skulle kunna sätta fart på revolutionen igen. Tyvärr så kommer inte den personen från Pensala iaf.

"Ett liv är en tragedi. 1 miljon är statistik."

En hemsk värld den där stora världen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar