Vaknade upp i morse med vetskapen om att det är fredagen den 13:e. Vidskeplig som jag är räknade jag med att någonting kommer att gå snett redan från morgonen, som att jag skulle ramla ur min våningssäng och bryta nacken. "Young boy killed by bed..." Sängens mordförsök misslyckades som ni märker, även fast den verkligen gjorde ett gott försök. Väl uppe ur sängen stötte jag genast på Patricio, killen hade tydligen varit uppe sedan 5 på morgonen. "It´s very important to stay in shape!" kläcker han ur sig och visar stolt upp sin pilatesboll som han tydligen värderar högre än hans nattsömn. Medans jag ännu hade sömnskorven i ögonen ger Patricio mig en gratis föreläsning i mental träning, inte för att jag hade önskat att få en eller anser att jag behövde den, utan för att han helt enkelt känner han har svaren på livets alla svårigheter. 45min senare var jag i alla fall inte sömnig längre.
Efter att jag, Patricio och Singaporeanen (som går under namnet Shao) hade ätit lunch lämnade Shao Zagreb för att flyga hem till London. Vilket gjorde att jag blev ensam barnvakt för Patricio. Dock lyckades jag smita iväg en stund på egen hand, vilket var en välbehövlig paus från alla "feel good" klyschor som ständigt kom ur killens mun.
Sight-seeing i Zagreb är verkligen inget speciellt. Staden är nog värd ett besök, men att planera in en veckas semester i Zagreb är inte att rekommendera. Dock har staden Europas troligtvis intressantaste museum: "Museum of broken relationsships". Museet fungerar som så att folk får skicka in ett föremål som man förknippar med en svår separation och bifoga en historia till föremålet, så ställs det ut på museet. Där fanns allt ifrån historier om folk som hade tagit livet av sig för kärlek, historier där syskon har skiljts åt till historier om otrohet och olycklig kärlek. Museet hade 2011 blivit nominerat till priset som "Årets museum i Europa", dock vann det inte. Men, om ni någon gång har vägarna förbi Zagreb så är museet ett måste att besöka.
Nu tillbaka på hostellet sitter Patricio här bredvid mig och kör en monolog. Han har hittills berättat om allt från hur det känns att vara kär, om hur det var att vara ung på 70-talet, om hur man kan prata med andar och om lite små rackartyg hade hittade på under sin ungdom. Inte för att jag har frågat, men han tror troligtvis att hans mun klibbar fast om han inte använder den konstant. Jag vill inte ens tänka på hur det skulle vara att se en film med honom. Härlig typ rakt igenom!
Efter att ha varit i valet och kvalet om jag ska åka till Belgrad imorgon eller inte så beslutade jag mig i alla fall att det nu är på tiden att jag drar mig närmare havet, som den finlandssvensk jag är. Imorgon blir det därför att åka till Koper i Slovenien för att få se lite av det Adriatiska havet istället för att slåss med huliganer i Belgrad. Det måste helt enkelt vänta till en annan resa.
Förövrigt påbörjade jag idag den 4:e boken i "Game of Thrones" serien. Sjukt att jag än så länge har lagt mer pengar på böcker än uppiggande drycker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar